gruvor.blogg.se

Oj vad tiden går sakta när man väntar på att snön ska smälta bort så att alla gruvor mer eller mindre blir tillgängliga för besök. Och när våren tillslut behagade komma så stannade den inte så speciellt länge utan drog raskt vidare för att bereda plats för en oerhört tidig sommar. Och där är vi nu, med sommar och värme sedan början av maj. Märkligt och magiskt. 

Jag ska inte bara skylla på snö och kyla utan våren har verkligen varit fylld med fantastiskt spännande grejor som har tagit fokus från själva gruvletandet. Förutom småbarnsfar (igen) och världens bästa jobb som projektledare för Loos Koboltgruva har våren varit sprängfylld av historier och historieberättande. För ganska precis ett år sedan frågade min vän Viktor mig om vi skulle göra en pod om Hälsingland tillsammans och efter lite kort betänketid sa jag ja. Och vilken resa det har varit, och är. Från drygt hundra nedladdningar på en knapp månad till tusentals nedladdningar varje vecka av podden "Historier från Hälsingland" fylls schemat med nya inspelningar, reserchande efter ännu fler spännade historier att berätta och på det spännande berättarkvällar. Det är fantastiskt att få göra det man verkligen vill och brinner för. Dock har förra årets stora utmaning fått läggas lite åt sidan, då tiden helt enkelt inte räckt till. Men nu känner jag att det är dags att börja beta av listan igen. 
Har jag då förutom genom mitt arbete inte hunnit med några gruvor alls tänker ni nu. Jodå, det har blivit rätt många gruvbesök fast inte i Gävleborg. Jag har bl.a. hunnit med ett besök med ännu en natt på 155 metersnivån i Sala Silvergruva, guidad tur på både museum och Olavsgruvan i Röros, en tur ner i Falu Koppargruva samt ett gäng olika gruvor nere i Småland och Östergötland bl.a. Stenebo storgruva med dess stollgång, Mormorsgruvan i Åtvidaberg och Storgruvan i Bergsbo. Och till det mängder med "gruvliteratur" och en del filmer. Men som sagt, nu är det dags att dra igång utmaningen igen. Och för er som inte har hängt med i min blogg tidigare. Och till er som har läst men glömt hälften då jag inte skrivit så där väldans mycket det senaste halvåret kan jag berätta att jag under förra året i slutet av maj bestämde mig för att besöka samtliga gruvor och försök i Gävleborg som blivit dokumenterade i boken "Malmer, Industriella mineral och bergarter i Gävleborgs län" från 2009 d.v.s 903 stycken. Sanningen är dock att då de många gruvor för enkelhetens skull slagits ihop till en eller ett par så är den egentliga siffran runt 2000 gruvor. Kanske fler. Sedan har ju fler inmutningar där man har tagit eller ska ta prover tillkommit under de nio åren som gått sedan bokern kom ut och givetvis vill jag ju även kika mer på det i framtiden. Bl.a. Ramsjö, Los och tidigare nämnda Kramstafältet utanför Järvsö är ju numera inmutade för diverse mineraler. Där finns det mycket att återkomma till i framtiden. 

Den 18 maj smygstartade jag iallafall årets jakt på gruvor i Gävleborg och jag hann under kvällen med tre stycken strax sydost om Järvsö inom det område som kallas för "Kramstafältet". 

Kramstafältet har man sedan 1920 talet utför en rad med försök och provdiken. Mest framgångsrika gruvan hittils är Claxgruvan där man 1919 utan 500 ton vanadin och titanhaltig järnmalm. 

Axgruvan är belängen runt 130 meter från Kramstatjärn och runt 8 meter från bilvägen som leder till tjärnen. Gruvan är 15*6 meter stor och 3 meter djup. Den varphög som ligger bredvid innehåller en malm bestående av god magnetitimpregnation med vanadin och titan i den noritiska gabbron.